Bjuder på en flera år gammal bild pga BILDBRIST. 
 
Jag har skaffat en ny blogg för jag behöver en nystart. Den här bloggen är så full av jobbiga inlägg så jag känner mig lite hämmad av det. Mer står på min nya blogg och om ni vill veta vad den heter får ni gärna skriva till mig på facebook och fråga (eller mejla linneadahlstroms@hotmail.com) för jag vill inte att den ska vara så offentlig. God fortsättning i alla fall och GOTT NYTT ÅR! Kram 
Hahah. Alltså exakt så här känns det när folk ber mig tänka positivt när jag är inne i mina depressioner. Det är liksom som att säga till en förlamad person att försööööka ställa sig upp. Att vara deprimerad är inget val. Så enkelt är det. Jag blir så otroligt TRIGGERED (:P) när jag läser både memes och artiklar om att man är ansvarig för sin egen lycka. För det är inte jag (och många andra). När jag är inne i en depression vill jag dö. Varje gång är jag så klart inte SÅ djupt deprimerad. Ibland mår jag "bara" dåligt och kan inte ta mig till skolan. Livet känns inte alltid oöverkomligt, men ibland gör det ju det. Ibland ligger jag helt ärligt och överväger om livet ens är värt att leva och om jag inte lika gärna bara ska svälja hela alvedonpaketet och jag tror inte att en person väljer det måendet. Ingen väljer att att må så dåligt att man vill ta sitt liv. Depression är en sjukdom precis som cancer. Ville bara säga det.
 
Annars då? Jag börjar bli riktigt trött på att må dåligt. När året slår om till 2017 går jag in på mitt femte år som sjuk och jag är bara så sinnessjukt trött. Jag är trött på att må dåligt och jag är trött på att jag inte får hjälp. Det är helt sjukt hur psykvården går till. Men men. Nästa år hoppas jag på bättre tider. 
Alltså hur söt är inte vår lilla tjej? Hon var så himla liten på bilden till höger. Där var hon bara åtta veckor och det var precis när vi hade hämtat hem henne. Den vänstra bilden tog jag idag och hon blir hela tolv veckor imorgon!! Vi har alltså haft henne i en hel månad. Det går fort när man har roligt. ♥ Hon är väldigt valpig förstås. Hon biter i allt, lyssnar inte på nej och det är i princip omöjligt att avleda med något annat när hon har hyss för sig. Men det känns som att hon äntligen börjar förstå lite mer. Hon är i alla fall väldigt framåt, orädd och självständig! Och vääldigt busig. ;) Hon älskar att ge pussar men är inte en knähund som vill ligga tätt intill och gosa. 
 
Det här är mina favoritbilder på henne. Helt bedårande! Vi döpte henne till Luna förresten och det passar henne perfekt. Även fast jag tycker valptiden är mysig ser jag så fram emot våra framtida långpromenader. Nu är det ju mycket ut och kissa och sedan in igen. Möjligtvis en lite längre på 20 minuter i hennes takt (vilket i princip blir runt lägenhetshuset... haha!). Nu ska jag faktiskt ta och pallra mig ut med henne! Hon är riktigt busig så jag tänkte ta med henne till gläntan nedanför oss och låta henne sprigna fritt. Vad har ni för er idag? Förutom att ta hand om henne har jag faktiskt pluggat mycket i helgen. Men nu är jag ledig resten av dagen + imorgon!
Två inlägg under samma dygn! Vem hade kunnat ana det. Ingen! Men här är jag igen. Lika miserabel som inatt. Idag skulle jag ju egentligen gå upp vid sju men gissa vem som återigen misslyckas med precis allt? *Räcker upp handen* Alltså jag blir så himla ledsen. Faktiskt. Jag hade planerat att åka till skolan idag för vi har (eller, nu är det väl HADE snart) ett examinerande seminarium nu på förmiddagen. Alltså var det ganska viktigt att gå dit men inte fan klarar man ens av det. Jag gick upp med tunga steg trots hjärtklappning och ångest, satte mig i bilen och kunde verkligen inte åka iväg. Det gick inte. Jag gick in igen och fick ett sammanbrott medan jag ringde läraren och berättade att jag inte kunde komma idag. S.T.R.E.S.S.A.D. Ska försöka sova lite. Är sjukt trött.
Hej min fina lilla blogg. Det var inte igår jag svängde förbi här och ventilerade lite om livet. Anledningen är egentligen ganska simpel: jag har mått för dåligt. Alltså jag orkar egentligen inte gå in på det i detalj för då blir jag bara deprimerad igen. Jag är ju som ni vet bipolär och jag sörjer fortfarande. Det här är ingen sjukdom som går över. Jag kommer få dras med den hela tiden. Därför sörjer jag. Det är pissjobbigt och som den pessimist jag är lever jag i tron om att jag aldrig kommer kunna leva symptomfritt därav denna STRESS. Det känns som att jag alltid kommer vara antingen djupt deprimerad eller hypomanisk med OCD-tankar. För det är så min verklighet är just nu. Jag mår fan aldrig bra... Eller åtminstonde jävligt sällan och jag är så TRÖTT på det. Så otroligt jävla skittrött. Jag är förkrossad, ledsen, arg, förtvivlad, förstörd. De tråkiga adjektiven tar liksom aldrig slut. Därför har jag inte bloggat. Jag har helt enkelt bara försökt hålla huvudet över ytan och överleva. 
 
Vad har hänt annars då? Jag har på något mirakulöst sätt tagit körkort mitt i den här depressions/hypomani-vevan. Hade jag inte haft så mycket självhat och självförakt hade jag nog varit stolt över mig själv. Någon annan sorts bravad (enligt mina nära och kära) är att jag faktiskt har klarat av skolan och jag ligger inte efter med någonting. Trots att jag knappt har orkat vara där har jag på något jävla sätt lyckats låta bli att hoppa av och bli sängliggande på heltid. Jag har pallrat mig iväg till de examinerade grejerna och klarat mig. Fast nu har jag precis lämnat in två stora inlämningar som jag bergis kommer få kompletteringar på och nästa vecka har jag två tentor som inte kommer gå bra. Jag kommer garanterat få ett hysteriskt sammanbrott någon gång nästa vecka... Den dagen den sorgen. Jag orkar helt ärligt inte tänka på det just nu för då kan jag lika gärna svälja hela alvedonpaketet nu. Orkar inte mer stress. 

En annan grej att ta upp är att jag och Marcus får hem en liten valp på måndag. Jag vill typ inte skriva om det här för jag är så rädd att det inte ska funka med katterna/min sjukdom och jag skulle av någon anledning skämmas så om vi var tvunga att lämna tillbaks henne, men man måste ju prova. Det kommer förhoppningsvis bli så bra sååå. Om inte katterna blir deprimerade och slutar äta dvs.
 
Det går förövrigt sjukt jävla pissdåligt med dieten och träningen. Alltså det är väl egentligen ganska självklart när man ligger och mår så dåligt att man helt ärligt överväger om man ens orkar finnas. Det finns liksom andra prioriteringar då. Men ÄNDÅ. Jag är så himla arg på mig själv och så fort jag äter en måltid över 500 kcal får jag ångest. Jag är dessutom en tröstätare så inte fan klarar man av att hålla sig borta från godis. ALLTSÅ EN SAK som jag blir så jävla TRIGGAD AV är att jag är så jävla hungrig jämt. Och jag är ju SJUK. Jag är bipolär och har DEPRESSIONER och vet ni vad en utav de asvanliga biverkningarna vid depression är? Att man får minskad aptit. HA! ELLER INTE. VARFÖR är jag helt okapabel till detta? Jag har fått höra i hela mitt liv att jag är för tjock och att jag borde banta. Jag sitter ständigt och glor på instagrammodeller och gråter när jag ser mig själv i spegeln men inte fan triggas en ätstörning igång? (Jag skriver detta med en stor dos humor så ta mig inte så seriös. Anorexia/bullimi är otroligt hemska sjukdomar som man absolut inte vill ha eller ens sträva efter att få men ni fattar min poäng. VARFÖR ÄR JAG JÄMT SÅ JÄVLA HUNGRIG?) Men januari 2012 ljög jag om en grej för Marcus och en kraftig tvångssyndrom (OCD)/paniksyndrom kickades igång. V.A.R.F.Ö.R?!
 
Se. Detta är typ också varför jag inte vill blogga. Allt jag kan få fram är bara massa jävla SKIT. Massa jävla deprimerande meningar om mig själv och att det är så synd om mig. Inte fan vill någon läsa detta. Sen så skäms jag ju också. Jag vet att jag inte borde och jag tycker inte andra som mår dåligt psykiskt borde det men återigen detta självhat och självförakt. Det klart jag skäms över mig själv och hela min existens. Det känns verkligen så. Hahaha. Så komiskt för det är så miserabelt. Men nu måste jag faktiskt sova ser jag... Klockan är över 01 och jag ska upp sju imorgon. Aaaeeh fyfan vad DEPPIGT. Godnatt. Vi hörs väl om två månader igen...
Godmorgon! Nu är det äntligen fredag vilket för många betyder fredagsmys, men inte för mig för jag är på diet. En del av mig tycker att det är skittråkigt medan en annan inte tycker det. Jag får mycket myskänslor och glädje i stunden av att ha fredagsmys men mitt mående i längde mår inte bra av det. Helt ärligt, jag har fuskat hela sommaren och jag märker tydligt hur mycket sämre jag mår när jag äter dålig mat och mycket socker. Mina eksem blir värre, jag får lite sämre hy och mitt humör påverkas också rejält. Därför motiverar jag mig med dessa nyttiga matbilder jag hittade på weheartit! Så fort jag får min kalender/skrivbok jag beställde för några dagar sen ska jag börja planera och i planeringen kommer ju även mat och recept att ingå. Jag tänker mig att jag varje söndag går igenom vad jag vill äta varje dag nästkommande vecka, och därefter skriver en inköpslista och sen varje morgon skriver en "att göra lista". Jag älskar verkligen listor. Det är sjukt tillfredsställande att ha allting uppradat och sen kunna bocka av. 
 
Sen är ju syftet med planeringen även att må bättre också för jag tror verkligen att när jag har allting planerat så mår jag bra. När jag har riktiga rutiner och håller dem. Märker tydligt hur mindre stressad jag är när jag har stenkoll på mig själv och mitt liv... Därför hoppas och önskar jag att jag nu ska bli vuxen på riktigt och lyckas hålla mina rutiner. Mina mål med hösten 2016 är följande:
 
Gå upp tidigt varje morgon och äta frukost/skriva dagens to do list
Gå och lägga mig kl 22 varje dag 
Promenera minst 60 minuter om dagen
Konditionsträna fyra gånger i veckan
Ta körkort 
• Styrketräna en gång i veckan
Laga mat minst fem gånger i veckan
Gå ner 10 kg
 
Hösten är min absoluta favoritårstid. Man har en sommar bakom sig och därav fått en hel dos med D-vitamin. Man har julafton att se fram emot och träden/marken är fyllda av färg. Det enda som är negativt är mörkret men då gäller det att bunkra upp med massa ljusslingor och levande ljus. Nu hoppas jag att hösten 2016 kommer bli den bästa någonsin. 
Hej. Det var ett tag sen. Bloggen har inte varit min prio ett i sommar av olika skäl. Jag har inte mått sådär jättebra och sen har jag varit ganska upptagen också. Eller, upptagen och upptagen - jag har övningskört mycket och fokuserat på att bara vara. Nu har jag dessutom börjat jobba också och om 1.5 vecka börjar skolan. Det är med blandade känslor. Det ska bli skönt att komma igång för då blir jag ju klar snart men fyfan vad jag avskyr skolan. Jag trivs verkligen inte. Tyvärr har jag inte lyckats få några kompisar så jag pendlar själv. Dessutom mår jag 100 gånger bättre när jag jobbar och 100 gånger värre när jag pluggar. Det är verkligen inget för mig. Många tycker ju att det är lite soft att plugga. Det gör verkligen inte jag. Men om ett halvår har jag bara hälften kvar. Heja heja. Om ett år är det bara ett år kvar. När jag tänker så känns det lite lättare... Om ett år är det bara två terminer kvar.
 
Annars då? Jag försöker få ordning på mitt liv igen. Jag har beställt hem en kalender som ska hjälpa mig i min vardag/i skolan och jag har även köpt en skrivbok. Som jag har designat själv. Sånt är ju kul!! Så förhoppningsvis blir det lite lättare för mig att leva så. Jag fick inspiration från Therese Lindgrens video om hur man kan strukturera upp sitt liv och jag nappade på att skriva en "att göra lista" varje dag. I punktform, så utför man dessa allt eftersom under dagen. Bästa grejen ju! Jag har bara gjort det veckovis förut men det glöms ju bort efter typ två dagar... Så nu hoppas jag att jag ska klara av livet i allmänhet lite bättre. 
 
Tycker Kanye West för det mesta är en dryg tönt men bra musik gör han ju ibland... Nu var det ett tag sen denna kom ut men den är ju lite bra. Konstig video dock. Jag blev helt förvirrad när den kom ut och trodde de låg där nakna på riktigt... Den är ju lite läskig typ. 
Sommarens facelook. Osminkad, utsläppt hår och världens utväxt! Nu är det 14 månader sedan jag sist hade i en blekning i håret och om man nu ska lita på utväxten kommer jag ju kunna klippa av resten av det blekta om ett år... Woho!! Längtar tills jag inte har något slitet, blekt hår kvar. Annars då? Sommarlovet flyter på som vilket sommarlov som helst. Det innehåller lediga dagar fyllt med TV-tittande, soffhäng och The Sims 4. Och även en hel del övningskörning! Det har verkligen gått hur dåligt som helst med både kost- och träning, men jag ska börja ordentligt nu på måndag. 1300 kcal om dagen, promenad varje dag och mycket frukt och grönsaker. Och potäter ♥ Anledningen till att det har gått dåligt är för att jag ju faktiskt har gått på diet i snart ett och ett halvt år (!!!). Prova banta så länge så får ni se att man inte klarar av att hålla det hela tiden... Det är skitsvårt. Speciellt under mensen när man vill äta allt och typ helst HELA tiden... Jag har också mått ganska dåligt under sommaren och jag självmedicinerar ju (är bipolär) (ifall ni missat det) vilket gör det extra viktigt att jag sköter kosten och träningen. Det är inte att jag är superdeppig utan jag är mest ledsen och känner mig ensam. Jag har inte många kompisar och jag har verkligen försökt skaffa nya kompisar från utbildningen men ingen har liksom nappat. Det gör mig ledsen. 14-åriga Linnea hade över 10 kompisar som hon umgicks med, hon träffade kompisar minst fyra gånger i veckan och skaffade alltid massa nya kompisar utomlands t.ex. Var hon mer likeable? Vad gör jag för fel nu? :( 
 
Men, men. Det känns ju alltid lite värre än vad det är. Jag har ju faktiskt en del kompisar som jag träffar ett par gånger i månaden som jag tycker väldigt mycket om och jag har dessutom världens finaste kille och bonusfamilj (Marcus familj alltså). Det finns många som faktiskt inte har någon alls och verkligen är ensamma. Jag påverkas nog mycket av alla på instagram som umgås med folk varje dag nu medan jag själv ligger hemma. NOG OM DETTA! Planerna för dagen är att dammsuga, gå på promenad och spela The Sims :P Marcus föräldrar kommer hit på middag ikväll och senare under kvällen är det ju EM-final. Jag hade hoppats på Tyskland i final men så blev det ju tyvärr inte... Nu skiter jag i vem som vinner. Portugal får gärna vinna för Frankrike slog ut Tyskland, men Frankrike får gärna vinna så divan Ronaldo inte vinner... :P Vem håller ni på? 



Hej på er! Gud vad längesen det var jag bloggade nu. Jag befinner mig just nu i Barcelona i alla fall! Det blev inget Grekland... Pilotstrejken gjorde att vi inte kunde åka så vi bokade första bästa istället - och det blev Barca. Tråkigt att missa Grekland men Barcelona är verkligen superfint! :) Nu ska vi strax bege oss till stranden. Vad har ni för er?

Jag mår faktiskt ganska bra för tillfället. För ett par veckor sen var jag ganska deppig, men jag har varit duktig på att ta mina "mediciner" (komplementärmedicin - typ vitaminer etc. som ska påverka både psyke, matsmältning etc.) (måendet hör ju ofta ihop med kroppen så mår kroppen bra mår psyket bra... typ) och det hjälper faktiskt. Jag hoppas bara att det håller i sig nu ett bra tag för jag orkar inte vara deprimerad längre. Det har ju varit typ tio månader deprimerad (totalt) och bara två månader frisk eller hypomanisk (hypomanisk dock bara i några veckor). Kan det inte vara tvärtom...? Helst inte hypomanisk då, men tio månader frisk/hypo (där hypo bara är några veckor MAX) och två månader deprimerad. Det skulle vara så skönt. :(
 
Nu är det förresten inte långt kvar av skolan... Imorgon ska jag träffa min hajkgrupp och påbörja hajkreflektionen och på onsdag är det dags för hajkdagen. Det kommer nog vara en ganska jobbig dag för det pågår från morgon till kväll. Typ mellan 08.30 - 21.30 och jag blir ju utmattad av korta dagar så vi får väl se hur det går... Jag försöker vara positiv i alla fall. Det kanske blir jättekul! Vi ska ju padla kanot, vandra, leka lekar och sen grilla etc. Roligare än att sitta i en föreläsningssal i alla fall! Men jag oroar mig över att jag ska kollapsa (psykiskt alltså) och mobilen kommer ju ladda ur typ direkt så då kan jag ju inte smsa med Marcus eller mina kompisar = OTRYGG! :P Men det är ju bara en dag i alla fall så det ska väl gå bra... Sen är det bara att skriva klart reflektionen och tentamen kvar. Det ska bli så otroligt skönt att bara vara ledig sen. Jag kommer ju med stor sannolikhet få göra om tentan, men det gör inget. Omtentamen är inte förrän i slutet av augusti så jag kommer ha hela juli ledig. ÅH vad jag bara ska mysa och ha det bra. Jag ska bara ta hand om mig själv och må bra... Detta ser jag fram emot med sommaren:
 
Brunbrända ben och solblekt hår
Nu är jag inte så värst fåfäng egentligen, men jag känner mig verkligen finare med en brun kropp. Alla skavanker (blodådror, ärr, celluliter, bristningar etc.) syns mindre och man ser bara allmänt fräschare ut. Sen är det ju roligt när fräknarna tittar fram också. Jag vet inte, men jag känner mig bara mer levande och glad när jag har bruna ben istället för gråvita.
 
Att gå ner till 65 kg
Mycket ytliga grejer nu, men jag ser faktiskt så otroligt fram emot det. Jag har kämpat så himla länge och nu äntligen börjar jag känna igen mig själv och min kropp. Nu väger jag cirka 69 kg och det är bara fyra kg mer än vad jag brukade väga (eller, egentligen brukade jag väga mellan 60 - 63 (man pendlar ju lite i vätska etc.) men 65 förekom ibland när typ fotbollssäsongen var slut och man gick upp pyttelite). Jag känner äntligen igen mitt ansikte. När vågen visar 65 kg ska jag verkligen unna mig något ordentligt. 
 
The Sims 4
HAHA konstig sak att längta till kanske man jag längtar så tills jag får ro i kroppen så jag kan spela TS4!! Jag älskar verkligen att bygga hus och sånt, men när jag är stressad får jag verkligen ingen ro i kroppen så då kan jag inte spela. I sommar ska jag bygga så många hus och det ska bli så kuuul. Mvh gamer-chick_95 ;P
 
Grekland
Behöver jag ens förklara? Det ska bli så himla mysigt att strosa runt på en grekisk ö och äta grekisk sallad och bada i Medelhavet (vem försöker jag lura jag avskyr saltvatten... :P) poolen och spela spel på kvällen och bara ha det bra. Och bli brun. 
 

 
Vad ser ni fram emot med sommaren? =)
 
Vilken pipa hon har ändå! Så himla söt också. Hennes nya låtar är ganska bra tycker jag! Vad tycker ni?
Hej bloggen! Det var ett tag sen. Förlåt för min sjukt dåliga uppdatering, men mitt mående är lite upp och ner och ni vet ju att jag inte bloggar när jag inte mår bra. Skolan är ganska krävande just nu, men det börjar ge med sig. På tal om skolan! Igår fick jag reda på att jag blev godkänd på min omtenta!!! Jag är SÅ glad! Som ni vet har jag ju ADHD (jag tror dock mer på ADD) vilket gör att jag har sjukt svårt att liksom ta ut vad som är viktigt i en kurs. Jag har verkligen ingen aning om vad jag ska plugga till på en tenta. Att plugga på allting blir för det första alldeles för övermäktigt (och onödigt), och det är verkligen omöjligt för mig att läsa böckerna och liksom veta vad som behövs. Jag kan inte ens läsa en bok ändå. Tappar koncentrationen direkt pga min ADHD och sen mår jag ju dåligt också. Det är inte så lätt att plugga då. När man liksom är så hyper inombords + är deprimerad och hela tiden tänker över sitt liv och hur man ska orka leva med detta utan medicin etc... HUR SOM HELST så är min taktik på varje tenta att jag besparar mig stressen och nederlaget på första tentan och struntar i att plugga. Alltså går jag till tentan utan att ha pluggat för att liksom känna in provet och få veta vad som kommer på tentan. Då vet jag ju i alla fall vad jag ska leta efter och då brukar det gå. Jag är ju inte dum, jag vet bara inte vad jag ska läsa på... Så på denna omtenta fick jag fel på alla frågor så jag fick tenta om alla, och jag blev godkänd!! Wiiie :D
 
Vikten då? Viktnedgången går sakta men säkert nedåt men jag fuskar ganska mycket på helgerna = lägger på mig lite vätska + magen fungerar trögare (haha) så vågen är inte rättvis alla dagar... Men jag väger just nu 69 kg i alla fall!!! Jag ser alltså nu mera sexan på vågen och det är så otroligt skönt. Jag vet inte ens vad jag ska säga... Detta är en otrolig milstople för mig! Nu väger jag äntligen något på 60 kg igen. Jag är så glad och stolt. Nu är det faktiskt inte långt kvar till 65 kg som ändå är en bra vikt för mig (24 i BMI) och då är det ju också - 20 kg... Och nu är det bara 2 kg till normalvikt!
 
Övrigt då? Marcus och jag har det jättebra, men jag mår ju inte bra och det är ju jobbigt i sig men det är bara att kämpa på. På måndag är det 3 veckor tills vi åker till Grekland i alla fall och det ska bli SÅ skönt! Jag längtar så himla mycket efter sol, bad, grekisk mat och mysiga spelkvällar!
Idag har jag bara myst runt på stan med Marcus moster! Först lunchade vi på Pitcher's som är en restaurang här i Skövde och efter det strosade vi runt i lite affärer. Jag var på jakt efter lite krämer för huden och jag köpte även ett par solbrillor och en keps! Sedan fikade vi i solen och det var såå mysigt! Och varmt... Lite för varmt... :P Mvh svettigtjej_95
 
Alltså jag AVLIDER!!! HUR sant är inte detta??? Det är så jävla kul med såna här relationsgrejer för det känns ju som att alla par har mina och Marcus "problem". Man är fan inte ensam om att vara psycho/sjukt emotionell/överkänslig. HAHA! Så kul!! Det här ÄR vi!!
Längd: 164 cm
Startvikt: 85 kg - BMI 31.6 (fetma grad 1)
Nuvarande: 70 kg - BMI 26 (övervikt)
Målvikt: 55 kg - BMI 20.1 (normalvikt)
Nu har jag varit pescetarian i snart två månader. Jag har inte riktigt koll på när jag uteslöt nötkött, kyckling och griskött (och viltkött etc.) (pescetarianer äter bara fisk och skaldjur) helt men jag vet att det var någon gång i mars. Det känns faktiskt väldigt stort för mig som älskar kyckling och McDonald's och kycklingtallrik på pizzerior. Bacon, oxfilé och sån mat var inga problem att ge upp men det har varit lite tråkigt att inte kunna vara flexibel och ta en McFeastmeny på McDonald's. Men det har gått jättebra faktiskt! På tallriken ovan ser ni två quornfiléer (cirka 150 kcal båda totalt) med sallad bestående av babyspenat, tomater, lök, paprika och gurka. SÅ smidigt och gott! Åt det till lunch idag runt tolv.