Kan väl inte direkt påstå att jag har haft the time of my life. Både min katt och hamster dog, jag har gått upp flera kg, har varit ganska nedstämd hela året och inte lyckats få ett jobb (bara som timvikarie, och det är ju bättre än inget såklart). Men jag antar att man måste ha sådana här år också. Man kan inte vara glad hela tiden. Livet är fullt av motgångar och det är bara att lära sig hantera dem på bästa sätt. Jag har ändå haft tur. Det är inte så att jag har känt noll livslust hela året och jag har faktiskt varit lycklig varje dag. Jag har bara varit väldigt nedstämd, rastlös och allt annat än nöjd med tillvaron. Fast vem är inte det när man är arbetslös och fattig, allvarligt talat?
 
Oh, life... Give me the serenity to accept what cannot be changed, the courage to change what can be changed and the wisdom to know the one from the other. // Det här är egentligen en bön till Gud (jag bytte ut God till Life) och ni vet ju att jag är superateist och egentligen ogillar bibeln och allt som står i den, men jag tycker att det här är fint att leva efter. Min pappa brukar alltid säga till oss barn att det är så onödigt att må dåligt eller vara arg över något man ändå inte kan göra någonting åt. Jag har ganska svårt för det men jag hoppas att jag under 2015 kommer vara bättre på det. Tänk vad livet hade varit mycket bättre om man bara lyckades släppa sådant man ändå inte kan påverka. Min Marcus är expert på att fokusera på rätt saker. Han blir sällan ledsen och när han väl blir det går det över fort. Vill ocksåå.
Gott nytt år på er! Marcus och jag ska äta gott hemma hos hans föräldrar och runt halv 12 åker vi hem till våra katter. Det är ju första gången de kommer höra smällare så vi vill vara säkra på att de känner sig trygga. Vad ska ni ha för er? Blir det lugn hemmakväll som vi eller en hejdundrande fest? Hur ni än ska fira hoppas jag att ni får en bra kväll! Massa nyårskramar till er 
Åh vad jobbigt det är att inte kunna somna. I cirka två veckor har jag inte kunnat somna förrän klockan sex på morgonen. I vanliga fall brukar jag somna senast klockan tre på natten och anledningen till att jag kunnat stanna uppe så pass länge har ju varit att jag inte har ett jobb att gå till, så jag har kunnat sova till klockan 12 på eftermiddagen. Dock började det eskalera och natten till måndag dygnade jag för att jag skulle vara så trött tidigt på kvällen nästa dag, så att jag skulle kunna sova. Sagt och gjort - jag gick och lade mig vid 21.00 och somnade strax därefter, sov till 11.00 men var heeelt utslagen och somnade om och sov till 14.45. Dåligt gjort kanske, men jag kunde verkligen inte gå upp. Ögonen stängdes och jag hade ju förlorat så mycket sömn så kroppen klarade inte av att vara vaken mer. 
 
Inatt låg jag och vred och vände på mig i flera timmar och grät lite för att jag var så trött men ändå inte kunde somna. Kände mig verkligen patetisk. Där låg jag, lika trött som Trötter i Snövit och de sju dvärgarna, men kunde ändå inte somna. Tankarna bara for som bara den i huvudet. När jag ska beskriva för Marcus hur det känns brukar jag säga att det är som att hjärnan går på högvarv och tänker mycket och hela tiden. Det är som att jag måste bearbeta allt som har hänt under dagen om och om igen. Tankarna flyger runt som propellerna på en båt och det enda jag kan göra är att vänta. Vänta på att bli tillräckligt trött för att somna. Idag somnade jag 06.30.