Dessa bilder togs för fyra år sedan när vi var och tittade på en kull golden retrievers valpar, sensommaren 2010! Vår älskade Bella gick bort tidigt på hösten det året och saknaden efter en hund blev för stor för familjen Dahlström. Vi ville ha en till! Och vår älskade Bella var, likt valparna på bilden, en golden retriever och liksom många andra var (och är) vi förälskade i rasen. En perfekt familjehund. Söt som få. En sådan skulle vi bara ha! Och sen fick vi ju vår lilla Cleo som var så olik Bella. Vi kallar henne för vår lilla ADHD-hund då hon är hyper nästan hela tiden vilket är precis tvärtemot hur Bella var... Men båda var/är världens finaste och jag kommer alltid förbli en hundmänniska innerst inne. Kattmys i alla ära - men vad slår egentligen att bli välkomnad med en sådan glädje att du själv inte kan undgå att bli på bra humör?