Längd: 164 cm
Startvikt: 85 kg - BMI 31.6 (fetma grad 1)
Nuvarande: 70 kg - BMI 26 (övervikt)
Målvikt: 55 kg - BMI 20.1 (normalvikt)
Godmorgon! Startar det här inlägget med lite inspiration ifrån weheartit. Behöver verkligen en motivationsboost idag för igår gick jag bananas och hade en cheatday på grund av att jag var ganska deppig över att vågen visade plus istället för minus. Som ni vet har jag ju börjat äta medicin för min bipolära sjukdom och en väldigt vanlig biverkning är viktuppgång på grund av sänkt metabolism, och det har jag fått. Jag har varit otroligt trött och det är ett symptom på just detta - kroppen går liksom på lågvarv. Dessutom har jag varit superstrikt med min diet under hela tiden jag har ätit medicin för att se om jag går upp i vikt - och visst har jag gjort det. Inte så mycket i och med att jag i princip gått på svältdiet (1000 kcal om dagen + träning mellan fyra till fem gånger i veckan), men ändå ett plus liksom. Ett halvt kilo ungefär. Sjukt tråkigt för jag har verkligen varit så duktig med maten och allt - eftersom jag ville prova och se åt jag lite mindre än vanligt, men bara bra mat för att få i mig så mycket vitaminer som möjligt. Därför har jag nu börjat trappa ner medicinen för jag vill verkligen inte gå upp i vikt igen. Då vill jag hellre försöka självmedicinera mig med bra kost och motion (för det var tydligen många som lyckades göra med min sjukdom) nu under sommaren och om jag går ner mig igen i höst kan jag börja tänka på att äta medicin. Jag har ju inget skov nu så jag vågar prova detta istället. Nu idag är jag dock rejält deppig på grund av utsättningssymtom men jag vet att det kommer gå över. Min läkare och jag kom fram till att jag skulle ha stenkoll på vikten och sluta om jag gick upp. Så ser läget ut just nu. Jag får typ dåligt samvete över att jag inte vill äta medicinen. Här har jag fått en bra medicin som ska hjälpa mig och så ba vill jag inte ha den... På grund av min fåfänga. Egentligen är det ju inte bara på grund av fåfänga, för jag skulle verkligen må dåligt om jag blev tjock igen... Och då handlar det ju också om psyket. Att jag skulle må dåligt psykiskt över det. Jag har kämpat i ett helt jävla år så om jag hade gått upp allt igen skulle jag bli så sjukt jävla deprimerad alltså. Fyfan vad tråkigt. Sedan har jag massa andra tråkiga biverkningar också, så det är ju inte bara på grund av min sänkta metabolism. Jag är som sagt otroligt trött hela dagarna, förutom i några timmar mellan 16 - 19. Annars är jag svintrött. Andra biverkningar jag har är huvudvärk, muntorrhet (då kan man få hål i tänderna) och restless legs (SJUKT jobbigt). Så nu provar jag att självmedicinera mig under våren och sommaren, och skulle jag gå ner mig eller få en väldigt hög manisk period får jag börja äta medicinen då istället. Jag kommer förhoppningsvis ha fått komma in i psykologhjälp-systemet innan dess och kanske kbt:a mig så att jag vet hur jag ska agera på mina känslor när jag blir djupt deprimerad eller manisk. Vi får se helt enkelt. Idag är jag deppig i alla fall. På grund av allt med medicinen, men också för att jag fick ett infall och skräpmat + godis igår... Men nu är det nya tag! Det är dags att låta kroppen detoxas från medicinen och sedan är det dags att börja med träningen igen. Hur går det för er med allting? 
 
EDIT: Alltså detta känns som ett så flummigt inlägg. Och jag vet inte varför men det känns som att jag måste ursäkta mig för att jag slutar med medicinen. Så ska det ju inte vara... Alltså tänk om jag skulle äta som en normal människa, alltså inte svältdiet. Då skulle jag gå upp hur mycket som helst om jag på 1000 kcal om dagen + träning flera gånger i veckan har gått upp ett halvt kg!!! Jag mådde otroligt dåligt när jag var större och visst kan man tycka att jag borde ändra på mitt tankesätt där istället men grejen är att jag inte är deprimerad nu. Därför känns det inte lika akut med medicinen för jag mår ju bra utan den. Jag mår sämre med den just nu eftersom jag har dessa biverkningar. Förstår ni hur jag tänker? Jag orkar inte äta under 1000 kcal om dagen. Därför måste jag sluta. För min egen skull. Bukfetma är liksom farligt och innan jag gick ner i vikt var jag 10 cm över riskzonen. Jag vill inte dit igen.